Hur många av oss tycker inte att obehag och obehagliga känslor bör undvikas, helst till varje pris? Jag tror dock inte att vi riktigt förstår vad det priset kan innebära. Det kan vara högt och det kan vara exakt därför du kanske känner dig avstängd, arg, irriterad, har ont i kroppen, oreglerad mage, oro, ångest och stress som du inte vet vad du ska göra av.
Det är framför allt saker vi hört i barndomen som formar vad och hur och vi ska känna, vad som är rätt och fel. Det kan vara så lite som att någon sa till oss som små barn att ”det gick bra” när vi slog oss. Om vi tänker till så är väl det lite konsigt? Hur kan någon annan veta om det gick bra eller inte? Det gör att vi aldrig lär oss hur känslor ska behandlas för att vi ska må bra på långsiktigt.
Vi anpassar oss själva
Vi lär oss snabbt att bete oss på ett sätt som främjar uppmärksamheten och relationen med föräldern oavsett om det är destruktivt eller inte. Det vi tror den vuxne uppfattar som jobbigt trängs snabbt undan. Inte för att vi blir mer positiva och trygga i grunden, tvärt om, men vi upplevs som mindre jobbiga och mer älskvärda. På lång sikt resulterar det i att man lider. Eftersom man känner obehaget och ständigt måste upp till kamp mot det för att sopa bort det ur livet. Inte höra, inte se. När det inte går blir det problem som ofta uttrycker sig i form av smärta, oro, stress eller ångest.
I andra fall så kan det helt och hållet göra att våra känslor domnar bort. Att vi faktiskt inte upplever att vi känner något. Vi har alla ett brett känslospektra men en del jag träffar kan inte uppleva någon känsla eller väldigt få. En del kan bara uppleva de positiva eller bara stora kontraster. Oavsett vad så verkar de flesta av oss inte ha tillgång till hela spektrat.
Spännande och lite läskigt på samma gång?
Att skjuta undan och förneka “negativa” känslor är inte att leva fullt ut eller att ge sig själv respekt. Här kommer jag förklara tre orsaker till varför det är så viktigt att våga känna obehagliga känslor.
Antag att vi inte vill känna in de obehagliga känslorna som vi upplever. Problemet är att vi inte är kapabla till att ”enbart” döva de icke önskvärda emotionerna. Vi måste komplettera med andra typer av strategier för att hålla känslorna i schack: ticks, skakningar, tröstätande, svält, hålla sig själv sysselsatt, stress, träning, alkohol, droger, shopping eller andra destruktiva beteenden för att hålla känslorna borta. Det är inte konstigt. Väldigt få av oss har lärt oss att faktiskt lyssna och att låta oss vara som vi är. Och att det faktiskt är OK att känna. Väldigt få av oss har lärt sig och fått stöd i att vara i ”negativa” känslor och vi vet inte hur vi förhåller oss till dem. De ska bara bort.
I längden är det inte hållbart att försöka stuva undan alla svåra känslor. Möjligtvis kan det fungera ett tag, men de som inte vågar eller vill möta sina känslor rör sig sakta men säkert närmare bristningsgränsen. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med kraft och energi till att behandla oss själva på det sättet genom hela livet och det kan sluta i tragik. Idag är många är utbrända, utmattade och lider av kroniska tillstånd kopplande till stress eller smärta. Har du funderat på vad de djupaste av alla orsaker kring det beror på?
När du bedövar sorg får glädjen aldrig plats
Vi har inte den förmågan som människor att bara välja vissa känslor. När du försöker tysta ner sorg, nedstämdhet, ilska och frustration förhindrar det dig samtidigt från att känna riktig glädje och genuin lycka. Eftersom du inte kan eller har tillgång till att vara den du är. Autentisk. Vi har ett brett känslospektrum. Vi kan känna sorg, nedstämdhet, ilska, frustration och vara ledsna och det gör oss samtidigt förmögna att kunna känna lika stark glädje, lycka och empati.
Inga känslor varar för evigt och det är bra att komma ihåg när de dyker upp. Jag brukar se dem som att de kommer på fika. De tar en kopp kaffe och en kaka och jag lyssnar en stund. De behöver blir hörda hur läskiga de än är. Dom kommer att tala en stund för att sedan gå hem. Vissa stannar längre och andra kommer på en kort visit.
Känslor som vi är rädda för och ofta betraktar som negativa som ilska, vrede, ledsenhet, sorg och frustration är nödvändiga för att vi ska kunna växa som människor. Det är viktigt att kunna vara sig själv fullt ut i det här livet istället för att begränsa viktiga delar av sig själv.
När funkar det att slåss?
Att kämpa mot sina känslor och försöka bedöva dem genom ett självskadebeteende leder bara till mer lidande. Det är ungefär som att lägga bandage över ett stort öppet sår. Det kan kännas bättre en liten stund med det hjälper inte mot det underliggande problemet. Det är att badda symptom. Men du kan välja att ta tag i grunderna.
När du känner en känsla som du tycker är obehaglig eller som skrämmer dig, försök känna efter hur den känns i din kropp. Hur får den dig att reagera rent fysiskt? Vad startar den upp i din kropp? Var känns den som mest? Fika med känslan.
Du behöver inte veta varför den dykt upp, hur du får bort den eller hur länge den ska vara där. Lyssna bara. Det är en stor investering till en början både i energi och tid. Men det är väl som med allt vi tar oss an. Våra känslor är egentligen små eller stora budbärare som försöker tala om för oss att det är något viktigt som vi borde uppmärksamma och ta itu med.
Jag skulle vilja hävda att de flesta av oss är klappdåliga på att faktiskt lyssna, så tillåt dig att öva.
Åter till tabut
Eftersom vi inte lärt oss konstruktiva sätt att hantera känslor på så finns det många känslor som vi automatiskt stämplar som fel eller fula, som till exempel svartsjuka och avundsjuka, skuld och skam. Istället borde vi stanna upp och lyssna. Det kommer med tiden ge oss svar på varför vi känner som vi känner.
Ibland går det så djupt som ner på nervsystemnivå. På en kroppslig nivå som vi inte kan mentalt kan förstå med logiken. Det betyder att vi exempelvis kan känna skuld i sammanhang som logiskt sett inte bidrar till skuld. Men eftersom vi inte lärt oss hantera det så blir vi arga och eftersom vi inte lärt oss hantera det så förtrycker vi det och blir passivt aggressiva (och så vidare). Risken kan vara att vi tar ut det på våra närmsta och skadar viktiga relationer. Eller tar till någon annan destruktiv metod.
Att våga känna och leva ut alla känslor innebär att leva livet full ut
Att försöka fly från sina känslor och försöka bedöva dem istället för att använda sig av hälsosamma strategier för att hantera dem är därför ohållbart i längden. Genom att försöka skjuta undan allt som känns ens lite obehagligt förhindrar du dig själv från att leva livet fullt ut och känna mening i livet. Du förhindrar dig själv från att vara dig själv. Att känna sig sårad, sorg, att känna frustration, ilska och smärta är naturligt och inget som vi behöver vara rädda för. Men du måste jobba på en djup och medveten nivå för att det så småningom ska kunna nå dig att läka ut gamla mönster och börja på ny kula med hälsosamma strategier. Då kan du känna dessa känslor och även känna sprudlande lycka, glädje och tacksamhet i livets goda stunder. Det är ett tecken på att du är en hälsosam människa som kan och vågar känna allt.
För att du ska kunna möta och hantera alla känslor är det viktigt att du övar på självmedkänsla. Det är egentligen inte så märkvärdigt men ibland kan det vara svårt och det sträcker sig längre än att kunna säga till sig själv att man är bra. Det handlar om att du själv ska öva på att svara på dina egna känslor på samma sätt som du skulle svara på en närståendes känslor. Det är ingen idé att klandra dig själv när du känner dig ledsen, ångestfylld, rädd eller ilsken. Det gör bara saken värre. Observera vad rösten i ditt huvud säger och fundera på om du skulle ha sagt samma sak åt en nära vän som mår dåligt. Du behöver inte ändra den men du behöver bli medveten om den. Förändringen kommer med tiden.
Styrkan sitter i att tillåta dig själv att vara dig själv
Att våga känna de jobbiga känslorna tillsammans med personer som du litar på är ett tecken på styrka. Att tillåta sig själv att känna är ett sätt att läka och gå vidare och det finns många sätt du kan gör det på. Du kan välja att anförtro dig till någon som står dig nära eller att skriva dagbok, uttrycka dig genom någon form av konst eller kontakta en psykolog eller yoga. Hur du går tillväga är upp till dig själv
Att vara ärlig mot dig själv och våga känna alla känslor behöver absolut inte betyda att du förvandlas till ett känslovrak som gråter och skriker hur som helst i andra människors sällskap. Det finns tillfällen då man kanske känner att det är bättre att försöka hålla tillbaka. Det viktigaste är att du ändå tar dig tid att känna och hantera känslorna vid ett senare tillfälle istället för att skjuta bort dem helt och hållet. För det är så viktigt för ditt välmående.
Fundera lite på vad du lärt dig och inte lärt dig genom åren genom dessa frågor här nedan:
Vilka känslor hanterar du på ett destruktivt sätt?
Vilka förskjuter du helst?
Varför signalerar de så starkt att du inte ska känna dem?
Vad har sagts till dig?
Vad har utstrålats?
Vem är du bortanför det?
Låt mig veta hur det går för dig! Lycka till!