Ett stort PS på Utmattning

Jag har berört lite smått mer vatten som en del i återhämtning men också hård fysisk aktivitet som BIG NO-NO när det kommer till en utmattad kropp. Även om det låter som en god idé att hålla kroppen igång, vilket det är, men i mjuka lugna rörelser. De kommande fem stegen som jag anser är viktiga för återhämtning kommer här nedan. Många av dem kanske du redan är bekant med eller applicerar, men vissa av er kanske får en ”aha, det har jag inte tänkt på”-upplevelse och därför är det värt att lägga till.

1. Ren mat, men inte fanatiskt

Att bli fanatisk gynnar dig inte. Vi måste alla äta för att se till att vår kropp klarar av livets utmaningar, ge den bränsle för att orka. MEN gör inte dina matrutiner för komplicerade och fanatiska, i alla fall om det stressar dig. 

Med andra ord. Välj dina strider. Vad kan du på ett lättsamt sätt äta hälsosamt i? Det må inte vara allt som är ditt svar och är det inte det så pusha inte det. Låt det vara ok att inte vara 100% clean eater.

Men drick vatten. Både dina hjärna och dina njurar tillsammans med alla dina kroppsliga funktioner när av vatten. Använd sig av ett enkelt knep och klunka mer även om det inte enbart är det som tar dig ut ur en utmattning.

2. Sov och vila så mycket kroppen behöver.

Jag vet, vi kan kanske inte alltid ta en lur varje gång kroppen kräver det. Men ta fem minuter här och där, stunder där du bara är. Vilar utan intryck. Då ger du nervsystemet små stunder av vila och återhämtning. Ta dessa även när du inte känner att det är logiskt att kroppen signalerar trötthet.

I vårt samhälle läggs nån värdering i att sova lite är något positivt för då sover du inte bort livet. Lite som att det är fantastiskt om man känner sig pigg och utvilad på fyra timmars sömn. Men om vi inte sover tillräckligt kommer kroppen aldrig ha en chans att återhämta sig på cellnivå och bygga upp sitt immunförsvar. Det betyder att även binjurarna får problem att återfå sin fulla kraft.

3. Fysisk aktivitet som är lugn, men sätter igång din cirkulation.

När binjurarna är vidbrända är det sista vi vill göra att bombardera dem med hård fysisk träning. Intensiv träning behöver adrenalin men när vi är i ett stadie av utmattning och fatigue eller försöker skapa återhämtning från det kan intensiv träning vara svårt, dels att utföra, dels att tänka sig. Och det är för att binjurarna inte kan producera mer adrenalin så att kroppen går igång i intensiv träning. Men känner man att man har fatigue, är stressad till nästan max, har väldigt mycket i huvudet, börjar få minnesluckor, värk i kroppen osv osv, då har du fortfarande möjlighet att pumpa ut adrenalin med dina binjurar och då förslår jag att inte använda upp det. Ge systemet en time-out. Ge ditt system lugnare rörelser som ändå höjer hjärtfrekvensen något.

4. Hälsosamma relationer och support.

En av de tuffaste bitarna kan vara förståelse i relationer. Eftersom många fortfarande tror att det bara sitter i huvudet och jag hör också många som inte tror på utmattning. Att gång på gång mötas av det och känna sig misstrodd, kanske lat är ett problem. Det betyder att vi inte kan vara som vi är och kanske inte heller tillåter oss vila när vi är på bristningsgränsen och låter bägaren bli överfull och rinna över. Det är en väldigt otrygg miljö. Och med otrygg manar jag inte att man blir fysisk misshandlad utan just inte hörd och sedd för vad man behöver. Det är en giftig miljö när man inte har möjlighet att uttrycka sina emotionella svårigheter eller kroppsliga motstånd.

När såna situationer dyker upp och när jag möter elever med denna typ av miljö i hemmet så är det ett tecken på mycket djupare problem för eleven. Och vanligtvis kokar det ner till ett av några exempel.
a) En oförmåga att sätta tydliga gränser
b) Rädsla för att bli lämnad om de talar om hur de känner och kämpar för sina behov
c) Känner att de inte är värd fina relationer där andra ger dem ovillkorlig support och acceptans
d) Partnern eller familjesystemet har inte någon form av emotionell förståelse eftersom de inte bär verktyg att själva hantera obehag. Det resulterar i att partnern undviker den emotionella eller fysiska kamp som min elev upplever och behöver stöd i.

Om du känner igen dig i några av punkterna så rekommenderar jag att du söker dig situationer där du får ordentligt med emotionellt stöd. En nära vän, en person som jobbar med det eller en supportgrupp.

5. Se till att träna one on one med en terapeut som är specialiserad på psykobiologikst trauma som exempelvis Somatic Experiencing. Då har du en chans att processa och släppa trauman (även omedvetna) på ett säkert sätt.

Vi är väldigt komplexa varelser. Och vi har blivit precis så komplexa för att
1) Våra mer utvecklade hjärnstrukturer exempelvis prefrontal cortex
2) Vår komplexa miljö vilken vi har utvecklat som ett resultat av att vi har en komplex hjärna.

Men på grund av den komplexiteten kan det vara lite trixigare att ”fixa” oss när det kommer till trauma eller obehag. Men jag tycker att det är speciellt viktigt att med trauma som upplevts i tidig ålder gå igenom det och ta hjälp. Det kan vara att bli avvisad, växt upp med föräldrar som inte sett dina signaler och inte lyssnat in dig, föräldrar som varit beroende av något slag eller missbrukat din tillit. Det kan vara övergrepp eller misshandel. Här inkluderas också bilolyckor, fall, skador, krig, fysiska attacker eller väldigt allvarliga olyckor. Detta är något vi behöver hjälp i att upplösa och hantera.

OCH… låt det ta tid. Det behöver göra det och det är inte nåt som blir klart. Livet är en ständigt pågående process eller vad man ska kalla det. Vi är inte trasiga och behöver fixas, vi behöver stötta oss själva genom en livslång resa.

Skriv en kommentar

Kommentarer

  1. ”Vi är inte trasiga och behöver fixas, vi behöver stötta oss själva genom en livslång resa.” Wow, det skulle jag behöva tatuera in på kroppen.. Varför är det så svårt att acceptera att det är så?

    1. Eller hur? Det är svårt att acceptera tror jag för att vårt sätt att se på acceptans ofta är lika med att köpa, eller falla efter för. Typ som att vi har förlorat en kamp. Jag kom så väl ihåg när man som barn fick höra ”nu är det såhär och det är bara att acceptera”, det väckte vrede som oftast inte kund uttryckas. Acceptans är ofta kopplat till ett måste, ett krav. Det är inget krav. Acceptans är att se en situation som den är utan att kräva något av den. <3