Har du någonsin vaknat upp en morgon med en knut i nacken? Vad hände? Sov du i en konstig position eller har du slängt runt i sängen hela natten? Kanske berodde det på det stressiga arbetsmötet du hade dagen innan eller för att du känner dig orolig för något i framtiden? Även om detta kan låta konstigt, kan din stela nacke till och med kopplas till vad du åt kvällen innan eller en händelse som hände för många, många år sedan. Även om den dök upp just nu, just idag och inte då.
Alla vet vi numera att stress visar sig i våra kroppar som muskelspänningar bland annat. Men när vi tittar närmare på kopplingen mellan sinne och kropp inser vi att fascia spelar en nyckelroll i hur vi fysiskt upplever stress, återhämtar oss från den och läker från traumatiska händelser. Vagusnerven spelar också, tillsammans med fascian en viktig roll för att kommunicera förändringar i fascian till din hjärna.
Fascia spelar också en nyckelroll i din motståndskraft. Du kan nämligen ge näring åt fascia och vagusnerven genom att ta hand om din kropp och ditt sinne genom sensorisk medvetenhet, medveten andning och medveten rörelse. Dessa verktyg hjälper dig att återhämta dig snabbare från stressiga upplevelser och läka traumatiska händelser från ditt förflutna.
Fascia som ett myocell – involverat i allt
Fascia, även känd i folkmun som bindväv, (men så mycket mer än vad folkmunnen språkar om), är en fibrös väv som sträcker sig in i varje struktur och system i din kropp. Det finns många olika typer av fascia, inklusive ytliga lager precis under huden och djupare lager som lindas runt dina ben och muskler. Fascia ger ett närande och smörjande skikt runt dina lungor som sammanflätar med din hjärtsäck och dess fascia samt hjärtat. Du hittar också bindväv runt alla dina matsmältningsorgan för att ta några få exempel. En av nyckelfunktionerna hos frisk fascia är att den låter de omgivande vävnaderna glida över varandra och göra dig dynamisk och rörlig på många plan.
Fascia finns också i var och en av dina endokrina körtlar, så pass att en del forskare kallar det ett endokrint organ. Detta för att fascia spelar stor roll vid överföring av hormoner (t.ex. adrenalin, östrogen, insulin, sköldkörtelhormoner, oxytocin) och signalsubstanser (t.ex. serotonin, dopamin, GABA, acetylkolin) i hela kroppen. Således ser vi att fascia också är djupt sammanflätat med nervsystemet. Och då kommer vi till att fascian dessutom spelar fascia en nyckelroll för ditt immunsystem.
Bristande rörelse, känslomässig stress, fysisk skada och historiska trauman kan leda till att klibbigheten eller härdningen av fascia blir svårare. Att den inte blir lika smidig kan man säga. Denna typ av förhårdand eller härndning eller vad man ska kalla det är normalt i liten mängd och sker varje natt när du sover. Detta hänvisas i fasciasammanhang som ”fuzz” som då bildas mellan fascia -lagren. Övertid kan detta fuzz byggas upp och det är starkt kopplat till kronisk smärta, systemisk inflammation, histaminintolerans, fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom. Den goda nyheten är att inkännande rörelse, djup andning och massage alla hjälper till att smälta fuzz och rehydrera din fascia.
Vagusnervens betydelse
Vagusnerven spelar en nyckelroll för att kommunicera förändringar i fascia till din hjärna. Du kan tänka på vagusnerven som en dubbelriktad informationsväg mellan hjärna och kropp som hjälper till att reglera ditt autonoma nervsystem. Stressiga händelser engagerar ditt sympatiska nervsystem genom kamp eller flyktsvar. Det sympatiska nervsystemet är som en gaspedal som skyndar på dig och vagusnerven är som en broms för det. När du är i trygghet kan vagusnerven släppa kampen eller flykten i syfte att vila. I situationer som är traumatiska eller livshotande kan denna vagala broms kicka in på ett abrupt sätt och ta dig till ett plötsligt stopp, en vägg. Detta kallas vasovagalt synkope som kan leda till illamående, yrsel eller svimning, nästan som att man domnar bort.
Vagusnerven spelar också en nyckelroll i matsmältningssystemets hälsa eftersom denm sträcker sig in i magen, mjälten, levern, tarmarna och tjocktarmen som en del av tarm-hjärn-kopplingen. Tarmarna har kallats vår andra eller ”enteriska” hjärna, delvis för att tarmen kan producera samma signalsubstanser som finns i hjärnan. Dessa neurokemikalier kommuniceras mellan vårt matsmältningssystem och hjärnstammen via vagusnerven. Fascian spelar dock en nyckelroll i samtalskvaliteten mellan dessa.
Du kan tänka på fascia som det största sensoriska organet i din kropp eftersom det rymmer 250 miljoner nervändar. Det som är fascinerande är att det finns tre gånger så många sensoriska neuroner än motorneuroner vilket betyder att fascia har en primär roll att kommunicera information om vad som händer i din kropp till din hjärna. Fascias vävnader är avsedda att expandera och dra ihop sig. Men när vi har upplevt en fysisk skada eller känslomässigt trauma tenderar vi att gå i chock som i sig begränsar rörelse för att säkerställa vår överlevnad och spara energi. Enkelt uttryckt, vi antingen går in i ett fryst tillstånd, så kallad frysning eller svaghet så kallad kollaps. Om detta traumasvar inte löser sig kan vi fastna i att ha för mycket av det i kroppen eller för lite. Då tappar vi den förmågan att rytmiskt expandera och dra ihop oss. Oupplöst trauma får alltså konsekvenser för vår emotionella och fysiska hälsa.
Det kan göra att fascians fuzz kan byggas upp i högre utsträckning – men utan rörelse tenderar vi att förlora vår koppling till våra kroppsliga förnimmelser. Vi är mer benägna att känna oss överväldigade eller att vi blir tvärt om, dissocierade, frånkopplade från kroppen. Så, fysisk och emotionell läkning innebär att bygga upp en ny relation till din kropp. Svårare vid långvarig smärta men inte omöjligt! När du upplever långvarig smärta eller sjukdom är det ofta svårt att återansluta till kroppen. Du kan känna att din kropp har förrått dig eller att din sjukdom har varit en källa till trauma i sig, är traumat. Det kan också vara svårt att återansluta till vissa typer av känslor eftersom du är mer benägen då att uppleva fler smärtsamma känslor eller traumatiska minnen. Så, nyckeln är att långsamt gå vidare på din resa med mer medvetenhet och mer nyfikenhet. Och både fascia och vagusnerven ger oss verktyg för hur vi kan göra det på ett säkert sätt.
Automatiska signaler om hot – svårupptäckt
Dr Stephen Porges, utvecklare av polyvagal teorin, myntade begreppet neuroception för att återspegla den process genom vilken det autonoma nervsystemet söker efter och svarar på inre och yttre signaler om hot. Detta sker automatiskt (utan medveten medvetenhet) vilket leder till kronisk hypervigilans eller hög känslighet för stress. Men du kan också delta i medveten neuroception genom att observera din kropp när den ger olika signaler och det ger dig feedback om tillståndet i ditt nervsystem. Genom att observera din kropp kan du avgöra om du känner dig lugn och ansluten eller om du är mer i ett ”kamp/flykt”- läge, känner dig avstängd och/eller kollapsad.
Signaler om att din kropp är i ett hotsvar inkluderar:
– matsmältningsbesvär (uppblåsthet, sura uppstötningar, IBS)
– ökad muskelspänning (särskilt i diafragma, bröstkorg, bröst eller psoas)
– förlust av hållningen (postural ton) eller en känsla av kollaps i kroppen
– förändringar i hur du andas (snabbt, ytligt, håller andan)
– känner sig hoppig, rastlös, orolig
– överdrivet stilla och långsam eller känner sig ”frusen”
Självkännedom om din kropp och själ gör att du kan delta i strategier som tar dig in i en optimal zon för nervsystemet. En zon där hela du kan känna dig trygg. Om du till exempel känner dig grå, bedövad eller kollapsad kan du behöva uppreglera ditt nervsystem. Du kan göra det med rörelse- och andningspraxis som använder mobiliseringsstrategier för att varva ner från kronisk frysning eller långsamma reaktioner. Du kan också utforska hur det känns att ställa in signaler om att trygghet finns så att du kan tilllåta vila i stillhet och bygga upp ett ”avslappningssvar.” Ha tålamod, det tar ofta ganska lång tid att återfå frisk och hälsosam stillhet.
Hur vet du att du befinner dig i den ”optimala zonen” för nervsystemet?
Några tecken på att du börjar vara komma in i en zon av lugn med ett väl reglerat är när du känner:
1. Lugn i din kropp och själ
2.Att du är ansluten till dig själv och andra
3. Har en förstärkt känsla av klarhet
4. Utövar medkänsla mot dig själv och andra
5. Är kreativt och lekfull
6. Känner dig modig och bemyndiga
7. Är nyfiken på din inre upplevelse
8. Ser dina behov och vidtar åtgärder på ett meningsfullt sätt som passar dig
9. Att utföra olika övningar för att uppnå detta är den medvetna medvetenheten om din självkänsla.
Du kan väcka kopplingarna mellan fascia och vagusnerven när du till exempel andas djupt eller sträcker på kroppen, så som djur gör efter att de vilat eller varit stilla en stund. Detta hjälper dig att bli medveten om dina förnimmelser och du kommer att börja märka förändringar som uppstår i dina muskler, organ eller i din puls. Det är också genom medvetenhet och inkännande som vi väcker vår inre självkänsla.
Koppla ihop allt varje dag på ett enkelt sätt!
Så om du vaknade med ont i halsen kan du utforska dina känslor för att få insikt i varför du känner så. Till exempel kan du börja märka att den strama känslan i nacken motsvarar en känsla av täthet i halsen, spänningar i bröstet eller spändhet i magen. Eller du kanske börjar känna känslor av sorg, ilska eller rädsla.
Fysisk spänning i dina muskler och bindväv är ett skyddande skikt som man kallar ”rustning” i somatisk psykologi. Det hålls som en form av minne i kroppen för att säkerhetställa att du är skyddad och/eller är på allerten. Det är inte något som kommer att släppas förrän du vet att du är säker. Det är därför vi inte kan tvinga fram förändringar inom oss själva. Om du gör det kan det orsaka en gummibands-effekt där du sträcker dig för långt vilket leder till ytterligare sammandragning och beskydd från kroppens sätt att se det. Därför bjuder jag in dig att tänka på det som ett samtal med din kropp. Du lyssnar på känslor och svarar med rörelse. Fråga sedan din kropp, ”fick jag rätt?”, ”funkade detta för mig?” och lyssna efter feedback i form av sensation. Vad upplever du? Att röra sig och andas bör kännas tillräckligt bra och även om du kan känna ett litet obehag är du fortfarande i din optimala zon för nervsystemet.
Lägg också märke till om du har en tendens att vara aggressiv mot dig själv. Om du upplever en ”fast” känsla, vila försiktigt din uppmärksamhet där. Fråga den här delen av din kropp vad den behöver av dig. Se om du kan mjuka upp genom att ge dig själv medkänsla. Kan nyfikenhet hjälpa här? Kanske skapar du kreativa och lekfulla rörelser som en mild gungning eller ett nynnande för att skapa en större känsla av lugn eller koppling till dig själv.
Kommentera gärna och fråga om du vill!
Lycka till!