Du har säkert träffat på människor i din omgivning som använder sig av passiv aggressivitet. För ett tag sedan skrev jag ett inlägg på Instagram där jag pratade lite om passiv-aggressivitet och många var det som hörde av sig och ville veta mer. Därför kommer detta inlägg att handla just om denna kommunikationsstil.
Passiv aggressivitet är ett avsiktligt men ändå ett subtilt eller dolt sätt att uttrycka ilska på. Det handlar om beteenden som visar på ett slags indirekt motstånd, utan konfrontation. När en person uppvisar ett passiv-aggressivt beteende uttrycker denne indirekt sina negativa känslor istället för att öppet prata om dem. Vanliga inslag kan vara prokrastinering och allmän tjurighet.
Passiv aggressivitet är en form av ilska, fientlighet och frustration som en person av någon anledning känner sig obekväm med att uttrycka rakt ut. Individen ör konflikträdd och vill undvika att ta ansvar eller få kritik. Istället kommer ilskan fram på ett otydligt och indirekt sätt. Men bakom det beteendet finns en person som är ledsen och olycklig, vilket kan vara bra att komma ihåg för att inte bli upprörd på det manipulativa beteendet det kan vara. För man kan säga att passiv aggressivitet är en form av manipulation. Det finns nämligen ett budskap i ett passivt aggressivt beteende.
Anledningen till att en person uppvisar passiv aggressivitet är utifrån rädslan för konflikter och för att öppet visa eller prata om sina känslor. Passiv aggressivitet är inte psykisk sjukdom, det är ett beteende.
Vad är då syftet med passiv aggressivitet?
Det är att få andra att känna sig frustrerade, men också att få agera ut den ilska eller frustration som den passivt-aggressiva personen har inneboende. Man föredrar att inte vara öppen med sina känslor och upplever samtidigt att de inte kan uttrycka sig öppet kring dem och uttala sin vilja eller önskan. De är helt enkelt rädda för att uttrycka sina åsikter, sina behov eller sin oro.
Många kan också sakna självförtroende att uttrycka vad de står för i ett visst sammanhang och det kan tyvärr resultera i att man sänker andra indirekt för att kortsiktigt höja sitt självförtroende. Som du förstår skadar denna typ av beteende alla typer av relationer. Som regel bottnar det i en stark känsla av otrygghet. Det passivt aggressiva beteendet kan ge en känsla av att ha kontroll.
Några vanliga exempel på passivt aggressivt beteende kan vara:
- Förhala eller utföra uppgifter ineffektivt.
- Använder sarkasm för att uttrycka sitt missnöje.
- Betonar andra människors fel med ett skratt.
- Medvetet välja att inte vidta åtgärder som kan förhindra att problem uppstår.
- Undviker att ta till sig viktig information.
- Klagar på och skyller på andra för de egna problemen som uppstår.
- Underminerar andras auktoritet genom rykten, skvaller och klagomål.
- Drar sig undan och tjurar
- Har olika ursäkter till beteenden
- Spelar offer inför olika situationer
- Avvisande vid olika förslag till problem eller åtaganden
- Skämmer ut kollegor offentligt på möten eller under presentationer.
- Undviker konfrontationer och skickar hellre mejl, lämnar röstmeddelanden på mobilen, eller på annat sätt meddelar sitt missnöje. Men inte direkt i ett fysiskt möte.
- Ilskan kan också uttryckas genom att slå i luckor, göra saker ryckigt, hastigt och våldsamt för att visa sitt missnöje men inte uttala det.
Passivt aggressivt beteende kan vara otroligt frustrerande för den som är utsatt då det kan vara svårt att identifiera, svårt att bevisa och beteendet kan till och med vara oavsiktligt. Passiv aggressivitet kan leda till mer konflikt och större intimitetsproblem i relationer eftersom det blir svårt att ha ett ärligt och direkt samtal om problemet.
I många relationer kan passiv aggressivitet yttra sig som tystnad och tjurighet. Du känner säkert igen “silent treatment”. Det är ett tydligt exempel på passiv aggressivitet, när en person vägrar att säga vad den tycker eller tänker.
Eller att när man frågar, svarar den passivt aggressive att det inte är något. Det kan också handla om att vara ett ”offer”. Då kan personen kommunicera “gör som du vill” eller “jag förstår inte vad du försöker säga” trots att de mycket väl förstår. Då kan den passiva ilskan fungera som ett sätt att bestraffa någon om man upplever sig orättvist behandlad.
Det kan också vara beteenden som att slamra extra högt när man diskar. Eller att man använder pikar för att ”göra ner” den andre eller använder kroppsspråk och uttryck som ”gör ner” den andre, exempelvis att himla med ögonen.
Men hur kan man möta passiv aggression?
Det allra bästa tillvägagångssättet att hantera en passivt-aggressiv person är att förstå dynamiken bakom beteendet. Det handlar också om att se sin egna roll i det hela och fatta beslut om att medvetet förhålla sig lugn i sammanhang med denne, oavsett vad som sägs eller görs. Den passivt aggressiva medarbetaren känner tillfredsställelse och en känsla av makt när dennes handlingar leder till att en kollega ger fullt uttryck för sin ilska eller frustration. Det är en vinst, medveten eller ej att få en kollega att förlora sitt lugn.
Men det är tufft. Att hålla sig lugn när någon delar ut pikar eller på annat sätt är uppenbart passivt aggressiv är naturligtvis lättare sagt än gjort. Personen i fråga söker efter en trigger som ska få dig att reagera. Nyckeln är att känna igen tecknen för ett passivt aggressivt beteende och veta vem det är du har att göra med. Genom en ökad förståelse för beteendet kan du stå över impulsen att försvara dig eller att gå in i konflikt. Utan motstånd faller det beteendet och istället blir det tydligt att individen beter sig oansvarigt och opassande och inte du.
Samtal som hjälper
Går det ens att prata med en sådan person tänker du? Och, det beror på. De är ofta inte jättebra på att lyssna. Men om du väljer att ta ett samtal med personen, se till att inte skuldbelägga. I stället är det bättre att inleda med jag- och vi-påståenden och frågor, som…”när vi satt och åt middag idag så upplevde jag…” eller ”så kände jag mig…” – följt med din känsla eller din upplevelse.
Därefter kan man fråga hur personen själv kände sig eller upplevde situationen. En bra följdfråga kan vara: ”Jag skulle vilja lösa det här tillsammans med dig… berätta gärna hur du skulle vilja att vi löser det?”.
Det som händer är att du tar bort fokus på att personen gör fel, vilket är triggande för den. Du berättar istället om hur du kände det och hur det påverkade dig. Att du dessutom ber om en lösning tillsammans och ger utrymme för den andre att uttrycka sig skapar trygghet och tillit vilket kanske får individen att uttrycka sig från hjärtat. Detta kan hjälpa er relation i längden. På det här sättet undviker du konflikt och konfrontation som är det som den passivt aggressive är allra mest rädd för. Du kan tänka på att:
- Ha perspektivet att det finns en gemensam nämnare. Se samtalet som en potential för en lösning.
- Du kan uttrycka vad du känner och sedan lyssna ordentligt för att förstå den passivt aggressives perspektiv. Försök att vara öppen.
- När du hittat ert gemensamma syfte eller mål, fokusera på det.
- Undvik skuldbelägganden av alla de slag.
- Försök att inte göra antaganden om vad den andra personen tycker eller känner. Du vet inte det (även om du tycker att du är en god personkännare och har haft rätt förr…).
- Prova att behandla konversationen som att det handlar om att lösa ett gemensamt problem.
Undvik att ta upp historiska beteenden, det är alltid bäst att hålla sig till den pågående situationen. Adressera ett beteende åt gången så att personen inte blir överväldigad. Prata helst med personen i enrum.
Något som också är viktigt är att se över sitt eget hus. Bli medveten om du själv har tendenser till passivt aggressivt beteende. Jag har det definitivt ibland. Säkerställ att du är konkret och objektiv.
Man kan inte alltid lösa problemet…
Och då behöver vi fråga oss några viktiga frågor.
– Är den här relationen viktig för mig? Om inte kanske det inte ens behövs en lösning mellan er utan du kan lämna relationen och gå vidare i livet.
– Skulle ifrågasättandet kunna bli en onödig konflikt? Om ja, ignorera det passivt aggressiva beteendet genom att vara som vanligt. Om det är din tonåring som är passivt aggressiv kan det bästa rådet vara att låta det vara. I många fall leder det till att onödiga konflikter undviks.
– Kommer individen att göra den förändring du efterfrågar och kommer du kunna hålla det du lovar? Du kan förhålla dig till den passivt aggressive och påtala vad du ser och hur det känns för dig. Mer kan du inte göra. Man kan inte tvinga någon till förändring. Då kanske det är dags att dags att släppa taget om det du ber om eller släppa taget om individen. Ge inga tomma hot. Ställ krav och följ dem.
– Jobbar jag med mig själv? Detta är egentligen det enda du kan göra. Du behöver egentligen fokusera på dina behov och gränser för att kunna avgöra vad som känns rimligt för dig och vad du behöver. Enligt min erfarenhet beror det ofta på att den som är utsatt själv lider av dålig självkänsla, lätt förnekar sina egna behov och låter andra gå över sina gränser. Det kan till och med liknas med ett medberoende. Det kan visa sig genom att man höjer sina egna tillkortakommanden i stället för att säga ifrån.