Din hjärnstam, vagusnerv och matsmältningssystem spelar alla en central roll i din emotionella och fysiska hälsa. BOOM!
Vagusnerven, eller den tionde kranialnerven, är som en dubbelriktad kommunikationsväg mellan din kropp och din hjärna. BOOM!
Cirka 85 till 90 procent av vagusnervfibrerna är afferenta, vilket innebär att de ger sensorisk information från din kropp till din hjärna. Den senast utvecklade kretsen i vagusnerven kallas det ventrala vagala komplexet som har nervändar som ansluter till musklerna runt ögonen, munnen, innerörat, struphuvudet, struphuvudet, hjärtat och lungorna. Dr Stephen Porges kallar detta kretslopp det sociala engagemangssystemet eftersom det ansluter till de delar av din kropp som främst är involverade i att hjälpa dig att känna tillhörighet och tillit i världen. Till exempel uttrycker du dina känslor genom dina ögon, ansiktsuttryck och röstton.
Vi har också en evolutionsmässigt äldre koppling av vagusnerven som kallas dorsalt vagalt komplex som sjunker in genom membranet i våra matsmältningsorgan, inklusive mage, mjälte, lever, njurar och tunn- och tjocktarmar. Tarmen kallas ofta vår ”andra hjärna” eftersom den kan producera samma neurotransmittorer som finns i hjärnan. Dessa neurokemikalier kommuniceras mellan matsmältningssystemet och hjärnstammen via vagusnerven. Nervfibrer i magen och tarmarna reglerar inte bara matsmältning etc. utan producerar också samma neurotransmittorer som finns i hjärnan.
Bromsar ditt system?
Inom det autonoma nervsystemet kan det sympatiska nervsystemet betraktas som en gaspedal som mobiliserar kroppen för att skydda sig själv genom kamp eller flyktrespons. Båda grenarna i vagusnerven fungerar som en ”broms” som dämpar eller stoppar denna defensiva mobilisering. Det gör att du kan sakta ner på ett smidigt sätt som underlättar ditt ”vila och smälta” -svar som gör dig lugn. Men om du har upplevt en mycket hotande händelse och inte har kunnat återställa en känsla av säkerhet, fungerar denna funktion som en plötslig broms. Detta är ett överlevnadssvar där kroppen immobiliserar sig som en form av ”falsk död”. När detta inträffar kan du känna dig svag, trött, yr eller illamående.
Varför händer detta? Att smälta mat är kostsamt från en metabiologisk synpunkt, så att tömma matsmältningskanalen, sakta ner hjärtfrekvensen och minska andningen gör att kroppen kan överleva hotande situationer under längre perioder. SMART VA?
Varför kan vi inte prata och tänka ut våra symptom?
Ibland kan din kropp reagera på en stressande händelse redan innan du ens är medveten om att det utlöses eller av vad. Även utan medveten medvetenhet har din hjärna och kropp släppt ut en kaskad av stresskemikalier som kortisol och adrenalin i din kropp. Det är en anledning till att du inte bara kan tänka dig ut ur symtomen på trauma utan snarare måste arbeta med kroppen för att maximera läkning. En yogapraxis kan spela en viktig roll i denna process.
Du kan återspegla den process som sker mot lugn genom vilken din vagusnerv kommunicerar interna och externa signaler om huruvida situationer eller människor är säkra, farliga eller livshotande. Ditt nervsystem kommer att hitta dessa ledtrådar i kroppen, i vår yttre miljö, i kroppsspråk, ansiktsuttryck, röstton eller andra människor. Till exempel kan det ske förändringar i hjärtfrekvens eller subtila förändringar i muskeltonus vilket påverkar din självkänsla även om du inte är medveten om dessa förändringar när de inträffar. Du kanske reagerar på ljudet av din partners röst utan att ens inse varför du känner så.
Utan medvetenhet om dessa förändringar kan vi vara benägna att reagera defensivt. Vi kan till exempel ha ångest eller reagera defensivt i situationer som faktiskt är säkra. Omvänt kanske vi inte skyddar oss själva eftersom vi saknar ledtrådar som indikerar när situationer eller människor faktiskt är farliga. Du kan lära dig att vara uppmärksam på neuroceptiva signaler, som det heter, genom att medvetet observera tecken på att din kropp svarar på ett hot. Till exempel astt du rynkar pannan, spänner käken, spänner dina händer eller skinkorna.
Du har möjlighet att öva neuroceptiv medvetenhet varje gång du deltar i en yogapraxis med mig. Oavsett om du rör dig i asana, vilar i savasana, tränar pranayama eller sitter i meditation.
Svadyaya what?
Neuroception kan ses som en form av självstudie (svadyaya). Denna process kan hjälpa dig att uppfatta förändringar som indikerar att du reagerar på stress. Under varje yogapraxis kan du få medveten medvetenhet om dina förnimmelser, rörelser och andningsmönster som gör att du kan använda denna information för att bättre ta hand om dig själv.
Jag uppmanar dig att inse att varje nervsystemstillstånd ger dig tillgång till olika känslor och upplevelser. Du kanske till exempel märker att din hjärtfrekvens ökar eftersom du känner din puls i bröstet eller kanske märker att din andning är ytlig. När du uppfattar dina förnimmelser kan du sedan börja urskilja om det autonoma svaret du har är en återspegling av ett område i ditt nuvarande liv som får dig att känna dig osäker. Om du verkligen befinner dig i en situation som känns hotfull kan du bäst bestämma den väg att gå som hjälper dig att skydda dig själv. Du kan till exempel utforska att sätta en gräns mot någon som är respektlöst eller välja att avsluta en relation med någon som är skadlig för dig.
Ta allt i din takt!
Å andra sidan är ibland dessa nervsystemstillstånd kopplade till minnen från svåra tider i det förflutna. Tänk på att du kanske ännu inte har kapacitet att vända dig mot dessa känslor och minnen, men du kan börja bygga den kapaciteten över tid. Efter behov kan du välja att titta runt inom dig, i din sfär och inse att det inte finns något aktuellt hot, just nu. Att just nu är du trygg. Detta kan tillåta dig att släppa onödiga defensiva reaktioner genom att hitta en hållning som hjälper dig att frigöra känslomässig spänning eller så kan du ansluta till din andning på ett sätt som hjälper dig att lugna ner ditt nervsystem.
Om din resa mot förkroppsligandet någon gång känns överväldigande, vet att du kan söka stöd från en psykoterapeut utbildad i behandling av trauma och/eller en traumainformerad yogalärare. I själva verket drar de flesta av oss nytta av en annan persons omtänksamhet och medkännande närvaro för att hjälpa oss att vända oss mot vår smärta och våga vara i den. Våga leva mer fullt ut.
Du fixar det!
Vi ses på mattan, kram!