Fem vanliga myter om hjärnan– och varför de skadar mer än de hjälper

I en tid där vi bombarderas med information om hur hjärnan fungerar, är det lätt att tro att vi är våra hjärnor.

Att varje tanke, känsla och beteende går att härleda till en ”del av hjärnan” – och att det är där vi ska börja om vi vill förändra något.

Men det är mer komplicerat än så.

Vi är inte bara hjärnor – vi är människor. Vi är kroppar. Vi är relationer.

Som psykolog och neuroforskare har jag sett hur vissa förenklade idéer – neuromyter – inte bara missförstår hur hjärnan fungerar, utan också förminskar det mänskliga i oss. De får oss att tro att något är fel på oss – när det egentligen är helt normalt.

Låt oss titta på några av de vanligaste myterna – och vad ett mer mänskligt, regleringsbaserat perspektiv kan ge oss istället.


🧠 Myt 1: ”Du är antingen höger- eller vänster hjärnhalva”

Barn får ibland höra att de är ”logiska” eller ”kreativa” beroende på vilken hjärnhalva som är ”dominant”. Men forskning visar att hjärnan arbetar som en helhet – hela tiden.

Både logik och kreativitet kräver samarbete mellan olika nätverk i hjärnan.
Och ännu viktigare: hur vi använder vår hjärna beror på vad vi varit med om, hur vi mår, vilka relationer vi har – och hur trygga vi känner oss.


🎧 Myt 2: ”Alla har en specifik inlärningsstil”

Det är vanligt att tro att vissa barn ”lär sig bäst” visuellt, andra auditivt eller kinestetiskt.
Idén om att vi har en ”inlärningsstil” – t.ex. att vissa lär sig bäst genom att se, andra genom att höra – är populär, men inte evidensbaserad. Men sanningen är att inlärning är en känslomässig process. Forskningen visar att inlärning sker genom komplexa samspel mellan flera system i hjärnan.

Du lär dig bäst när du engagerar meningfokus och förståelse, oavsett kanal. Om ett barn känner sig tryggt, sett och reglerat – då lär det sig bättre. Oavsett kanal.

Vi lär oss genom relation, sammanhang och mening – inte genom att passa in i en mall.


🧠 Myt 3: ”Minnet kan förbättras snabbt med appar och spel”

Reklamer lovar att vi kan ”boosta” vår hjärna med några klick. Men djupare minne och varaktig förändring kräver mer än stimuli – det kräver känslomässig närvaro och förståelse. Minneskapacitet byggs genom djup förståelse, upprepning och tid.

Hjärnspel och appar kan ge visst fokus, men forskning visar att de sällan förbättrar de färdigheter som gör verklig skillnad i livet: problemlösning, förståelse, och kloka val.

Minnet är kopplat till trygghet.
När vi känner oss säkra, hörda och i kontakt med andra – då bearbetar vi bättre.
Det är inte spel vi behöver. Det är kontakt.

Vill du förbättra ditt minne? Träna på att tänka djupt – inte snabbt.


📚 Myt 4: ”Vi ska minnas allt”

I skolor förväntas barn ofta memorera enorma mängder information.
Men hjärnan är inte byggd för att lagra allt – den är byggd för att fokusera på det som är viktigt och meningsfullt.

Mening är nyckeln till långtidsminne.

Och mening skapas i relation – genom att bli speglad, bekräftad, förstådd. Inte pressad.


🧠 Myt 5: ”Vår intelligens är medfödd och oföränderlig”

En av de farligaste neuromyterna är att intelligens är något du har – eller inte.
Men intelligens formas och förändras i samspel med omgivningen. Den formas, utvecklas och förändras genom hur du använder din hjärna. Ju mer du tänker djupt, kopplar samman information och bygger förståelse – desto mer utvecklas din kognitiva kapacitet.

När vi får hjälp att förstå våra känslor, reflektera och känna trygghet – då stärks vår kapacitet att tänka, resonera och fatta kloka beslut.

Du är inte din IQ. Du är din vilja att tänka.


Ett reglerat barn lär sig bättre – men det gör vuxna också

Det vi kallar ”inlärning” eller ”intelligens” är egentligen biologiska processer som hänger tätt samman med känsloreglering. När vi är otrygga, rädda eller pressade – då stängs delar av hjärnans kapacitet tillfälligt ner. När vi känner oss trygga – öppnas den igen.

Det är därför relationen alltid går före tekniken. Och varför ett nervsystemsmedvetet ledarskap, föräldraskap och lärarskap är viktigare än någonsin.

För att förstå oss själva, lära bättre och leva mer meningsfullt behöver vi lämna myterna bakom oss och istället:

  • Lita på hjärnans kapacitet att utvecklas genom mening, inte mekanik.
  • Låta inlärning ta tid, plats och riktning – inte reduceras till ett system.
  • Våga tänka djupt, inte bara snabbt.
  • Se intelligens som något vi bygger – inte något vi har.

✨ Om vi kan släppa prestationen och börja se människan bakom beteendet, så händer något stort:
Vi återknyter till det som alltid varit sant – att vi växer i trygghet, inte i press.
Och att vi är mer än vår hjärna. Vi är våra band till varandra.

Sugen på att gå med i prenumerationen med nya teman varje månad? Gå in HÄR!

Skriv en kommentar